Det var länge sedan jag skrev. Men nu känner jag att jag måste få ur mig allt. Det kvittar om någon läser detta eller inte. Jag måste få mig ur detta.

Jag älskar verkligen att arbeta som förskollärare, men denna våren har inte varit nådig. Min ena kollega som jag arbetar närmast med har varit mycket sjuk och nu är sjukskriven, ett datum som bara flyttas fram hela tiden och min andra kollega har fått flera olika besked från chefen om att hon skulle få förlängt kontrakt, tjänsten avslutas till hösten eller kanske det finns en tjänst kvar men då får hon gå ännu mera ner i tjänst (hon vill arbeta 100%, arbetar nu 75%). Detta kämpar jag med, försöker pussla ihop scheman för mina kollegor så vi täcker för henne som är borta, hur ska jag få verksamheten att fungera när min andra kollega slutar för dagen? Det är kanske inte hela världen, men det är bara toppen på isberget. Min andra kollega har lite givit upp, hon har blivit bättre denna veckan, men ändå finns det kvar: "jag bryr mig inte"-attityden. Sedan är förskolan en byggplats, utbyggad av förskolan för att skapa en till avdelning. Mina kollegor och jag har knappt fått information kring detta, jag skäms när vårdnadshavarna frågar och jag har ingen aning - det är pinsamt. En av kollegorna tar alltid på sig saker, innan någon annan hinner öppna munnen, nu går hon bärsäkargång eftersom det är bara hon som arbetar. Sedan hjälper vi henne och då blir allt fel (vi får ingen information eller något att veta).

Jag kämpar med att få ihop utvecklingssamtalen, försöka finna tiden som funkar för alla. Men denna dag är ingen dans på rosor, två pedagoger på tretton barn till frukost, barnen är i åldrarna mellan 1-3 1/2 år. Vissa vårdnadshavare är rena drömmen och andra är mardrömmen där allt är fel. Men det är bara att jobba vidare, försöka utföra tre arbeten samtidigt. Jag har varit så stressad att det har påverkat sömnen. Om nätterna ligger jag och tänker på allt som jag inte har hunnit göra, att min att göra lista bara växer än hur jag arbetar på. Jag kommer bli galen innan midsommar om det fortsätter såhär...

Chefen är inte att leka med, inget är hon njöd med och allt vi gör som arbetar medn 1-3 åringarna är fel, ingen gör det de ska och så vidare. Men åt andra sidan så har chefen även fel, på vår stora utvärderingsdag (där vi utvärderar vår verksamhet med mera) som det verkar nu kommer få genomföra själv eftersom ingen annan i mitt arbetslag kommer. Jippi! utvärdera med sig själv är inte lätt och det är ju inte så att jag kan hoppa in i ett annat arbetslag - vi har haft olika fokusområden under läsåret. Så, jag påminde chefen om det i måndags och hon skulle kolla upp det. Men hon hade glömt det eftersom något, vi hade lyft detta flera gånger sedan vi fick reda på om dagen. Men hur kunde man glömma? Jag får väl påminna henne igen nästa gång hon kommer till förskolan.

Det har varit många dagar då jag inget hellre vill än ligga kvar i sängen och sjukskriva mig för ett par dagar, återhämta mig och försöka få lite ork och energi. Men det går inte, jag är en av de bärande pelarna och nu med pandemin är det ont om vikarier och så länge jag kan stå på benen, så är det bara att masa sig till arbetet!

Det känns lite bättre nu, så tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Borde jag eller borde jag inte? Jag drömmer om att ha ett jobb, en egen lägenhet som senare byts ut till hus och hund, någon att dela livet med. Mitt problem är min blyghet, självsäkerhet och rösten i huvudet som ständigt påpekar alla mina missta...

Det kvittar nog hur långt du kommer i din utbildning, där kommer alltid vara lärare som ska sätta sig på tvären och nästan anstränga sig för att jävlas med sina studenter. Jag kan förstå en del, men inte alltid. Jag läser sista kursen i min utbild...

Allt som snurrar i huvudet, det kallar jag förstrunt, alla dessa jag måste... Det är bra att göra det man ska göra, men har du någonsin stannat upp och tittat dig omkring? Det var en tanke som forigenom mig när jag lämande högskolan i torsdag den...

Det är länge sedan jag senast var här och fick ner mina tankar på pappret. Det är så underbart att kunna få ur sig allt som påverkar mig negativt. Jag har tittat igenom min senaste inlägg - power meet och crousing. Det var länge sedan, men tiden ...

Ja, idag är det powermeet och crousing i min Hässlehåla. Många tar fram de vackra åken och jag... Jag lånar min bror's bil för att lära min syster att det är högertrafik som gäller och inte vänstertrafik samt övar vi parkering. Hoppas att vi k...